Årgång 2009

Så var 2009 utbränd, utfestad och förbrukad. Vi firade sista kvällen hemma med Palmer & Co Blanc de Blancs 2004 och Vieux Donjon 2001 - båda utmärkta. 2001 måste varit en riktigt bra årgång i Chateauneuf, för detta vinet hade samma fina balans och gröna lätthet som Clos des Papes 2001 - inte alls långt ifrån en varm Bourgogne (91 p).

Min lista för 2009! Vinerna som är med på listan är inte nödvändigtvis de som jag har gett högst poäng, utan de som av någon anledning fastnat för evigt i mitt smak och situationsminne. Utan inbördes rangordning:

1. Domaine Leroy 2004
Vilket år med totalt fem flaskor Lalou Bize-Leroy 2004! Fyra av dem var magnifika, en något under par. Allra bäst var den flaskan AOC Bourgogne som hamnade mitt i en blindprovning med La Mouline 2003. Vilket renhet och komplexitet det finns i detta vin. Den slingrar sej som en tropisk orm i armvecket.

2. Guigal La Mouline 2003
Jag har varit otrevlig mot Guigal, Chateauneuf och Parker i allmänhet - men 100 poäng till detta vin är helt förståeligt. Kallt regnvatten rinner på ryggen bakom denna explosion av ren frukt och rökta fläsksidor. Kanske inte höjden av komplexitet än, men det finns inte en enda obehaglig molekyl i detta vinet.

3. Lynch Bages 1983
Kan vara mitt livs bästa Bordeaux. Fullständigt perfekt!

4. Génot-Boulanger Meursault Les Bouchéres 1er Cru 2002
En ganska okänd vinnare, men detta var riktigt riktigt bra. Jag hade nästan glömt bort denna, men när jag såg bilden rös jag av välbehag.

5. Clos des Papes 2001
Utan tvekan den bästa Chateauneuf jag har provat. Skickar alla alkoholbuljongschateauneufer på träningsläger.

6. Leoville Poyferré 2001+2003
Rätt jämnt mellan 2001:an och 2003:an. De är båda stöpta i samma stil, även om 2003:an såklart har mer tidig mognad och varma toner. Ett favoritslott som numera gör toppviner varje gång.

7. Pontet Canet 2002
En hård Clintan som uppvaktar frugan med violer och nyvässad penna. Ruskigt bra vin från en bespottad årgång.

8. Jean-Louis Chave S:t Joseph 2003
Så fort man gör en regel så skall Chave bryta mot den. 12.5% alkohol och svalkande komplex i en turboårgång. Fanns inte ett spår av någon värmebölja i detta vinet.

9. Domaine Leflaive Puligny-Montrachet Les Clavoillons 2006
Ganska oförlöst vit Bourgogne, men vilken grannlåt det finns bakom det där omognadsdraperiet. Elvira Madigan hade inte balanserat bättre.

10. Leoville Las Cases 1983
Markisen gjorde ett tätt lagringsdugligt vin 1983, kanske har vi inte sett det bästa än - för vinet var fortfarande lite ovilligt men riktigt högklassigt.

11. Chapoutier l'Orée Blanc 1991
Ett oväntat glas vid spisen som öppnade upp min förståelse för gammal vit Hermitage.

Besvikelser? När jag tittar tillbaka på mina bloggposter inser jag att Toscana har haft ett tufft 2009. Många är vinerna som fått sarkastiska sågningar: Tignanello, Castello di Querceto, CastelGiocondo, Le Volte - och orsaken är oftast för mycket ek över för lite substans. Guigal har fått ett par syrliga kommentarer av samma orsak.

Mitt nyårslöfte? Skall dricka mer Bandolvin!