En anledning till att man bloggar är att man vill få kommentarer om intagna viner, en annan att visa upp att man minsann har provat dyrbara alt. högpoängsviner och en tredje är att man vill hålla någon form av register för sin egen skull. Jag är sannolikt skyldig till alla tre kategorierna, men denna post tillhör nog mest den sista kategorin. Så några korta ord om ett antal flaskor från bra till mindre bra:
1. Lite ovanligt att hitta en flaska i källaren som jag glömt var den kommer från, men jag tror jag har ryckt åt mej denna av slentrian i ett nyhetssläpp för några år sen. Scrimaglio Barbaresco 2003 osar av tryffel och multna löv. Tydligt traditionell i stilen med lite 2003-tryck (kanske hett klimat gynnar det gamla gardet?). Silkesmogen och helt enastående, kanske bättre än mina riservor från Produttori (92 p). Tyvärr enda flaskan.
2. Får erkänna att Pouilly-Fuissé inte säger mej någonting, men denna flaskan från Chateau Fuissé Les Combettes 2007 (190 DKK) har en riktigt fin balans, lagom smörighet och väldigt lång mineralrik eftersmak. En stor överraskning från en realåda hos Theis Vine (90 p).
3. I samma realåda hittade jag ett vin jag har provat tidigare (inser jag när jag söker på min egen blogg). Domaine Saint Gayan Gigondas 2005 (99 DKK). Ovanligt mogen och mjuk för en 2005:a. Doften är helt magnifik, med grafit, grustag och körsbärsindränkta järnbitar. Smaken är "lagom". Inget vin som aspirerar på storhet, men som ändå gör det. Lysande! (90 p)
4. Det dyraste vinet i posten hamnar näst sist utan att vara direkt dåligt. Robert Chevillon Nuits-Saint-Georges Les Perrieres 2006 (300 DKK) är lite som att höra en opersonlig sångerska framföra standards. Det är såklart ett ungt vin, men det är lite för hårt och ekbetonat. Samtidigt känns frukten i smaken för saftig och ihålig. Detta vinet aspirerar helt klart på storhet, men jag tvivlar att lagring skall kunna leverera detsamma (rätt gott att suga på dock, så 87 poäng känns rättvist).
5. Ett vin som absolut inte levererar är L.A. Liginer Chambolle Musigny Les Bussières 2006 (290 DKK). Detta vinet lyckas med konststycket att vara både muggigt och syraskadat på en gång. Mycket dov egensinnig doft av lösningsmedel och diffus ek. Smaken är bättre men ovanligt tunn för en Chambolle. Fruktsyran isar i tandhalsarna. Beware (78 p).
Det är onekligen svårt med röd bourgogne! Ena veckan delar man ut 98 poäng - andra veckan kör man storsågen. Det känns som om man måste pynta upp hela sedelfacket för att få den där kicken man så desperat letar efter. Men får man den finns det inget annat som räknas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Hehe - "enastående", i fråga om Scrimaglios nolltrea, borde i mitt fall efterföljas av "skräckupplevelse". Jag fick associationer till grogg blandad på grappa och julmust... Traditionell i stilen är jag tveksam till huruvida den är - Scrimaglio brukar fokusera på "drickbarhet" och häftiga etiketter men kul att det smakade!
/Patrik
Ojoj, vi tyckte verkligen olika! Har googlat lite i efterhand, och det verkar vara detta vinets öde. Antingen gillar man det, eller så hatar man det. Och tur är väl det att alla inte tycker samma.
Den var kanske inte supertraditionell som Produttori, men jag tyckte stilen låg närmare den än t.ex Ratti (iofs Barolo då). Jag hittade ingen direkt barriqueton.
Ack Ja, dessa Bourgogner. Kan inte annat än hålla med. Det finns en sådan oemotståndlighet från första sniff till sista droppe i stora viner från Bourgogne.
Ibland blir kicken och lyckan total när man bekantar sig med ett nytt vin eller ny producent som slår en med häpnad. Och det är just den kicken som får i alla fall mig att jaga vidare och inse att jag är fast i Bourgogne-träsket.
//PB
Intressant med 2003 Scrimaglio. Har en flaska, förmodligen inhandlad som "testflaska" på ett nyhetssläpp och sedan glömd. Efter att ha läst Patriks post så har jag funderat på när/om den skall provas... och nu blir jag än mer nyfiken! Förhoppningsvis blir det prov inom en inte alltför avlägsen framtid... ska bara bli av med höstförkylningen först. MVH - Vintresserad
PS. En anledning att läsa bloggar är ju att få både tips om för en själv okända viner; och sådana här intressanta noteringar om viner man själv har! Tack för det! DS
Hej!
Jag köpte några Scrimaglios 2003 för 3 år sedan. Den första jag drack var OK men inte mer. Mina förväntningar var då ganska höga.
Jag tror det var under hösten 2009 som ett par bloggare skrev ner vinet fullständigt i stil med att "koka in päron på vinet" eller töm det i vasken.
Hur som helst så öppnade jag en flaska i somras till en grillad köttbit och då var vinet inte alls dumt. Det hade öppnat upp sig, tanninera hade blivit lena och frukten satt där. Jag är ingen barbaresco expert men visst var vinet njutbart.
JC
Så var det dags. Hade också köpt två testfladkor 03 som legat kallt i 11 grader tills idag jan 2012
Korken ur och på spisen en risotto på karljohansvamp och lite uns tryffel
Doften mkt bra men lite tendens till övermognad
Brunhet och mylta , men Mamma Mia första munnen !!
Detta vin är precis på sin topp idag silkeslent och det finns en avrundad lärthet som inte gör våld på risotton
En mycket angenäm upplevelse 18 av 20!
Timing is everything!
Gsg
Skicka en kommentar