Blandade småhopp

Gärna en rejäl konstrunda - men först ett glas vin! Att konsten sitter i betraktarens ögon står klart efter att ha sett både förbluffande talangfulla konstnärer - men även konst som nog kräver en något besvärligare barndom än min för att uppskattas. Vad sägs om en flörtkula uppklistrad på ett vitt A4 ark med titeln "Livskraft"?

Här kommer lite blandade flaskor som konsumerats i olika umgängen. Först ut är ett sjömansmotiv från Portugal:

Taylor's Quinta de Vargellas Vintage Port 1988. Ett riktigt bloggvin! Hade inte Konjären tipsat om denna prissänkta fullträff hade den nog passerat oss helt förbi. Vi dricker den till en Stilton - och det är lätt att förstå varför halva portvinsproduktionen går över kanalen. Det passar ypperligt - och vinet är en fin upplevelse. Med lätthet det bästa portvin jag har druckit, om än i en väldigt svag konkurrens. Ganska tätt, mycket mognadstoner, en aning eldigt. 149 kr! Hur står sej denna mot en Vintage Port?

Om den förra vita Bourgognen vi konsumerade får representera en tavla med en flörtkula på, har konstnären inte sparat på färgen i denna flaska Génot-Boulanger Mersault Les Bouchéres 1er Cru 2002. Eller skall man kalla det blandteknik när konstverket utgörs av hälften druvor och hälften ekfat? Det är klurigt med ek i viner - jag slår ofta bakut när viner doftar nysågat virke. Detta vin innehåller stora mängder ek - men inte ett sågspån går att hitta. Eken finns där som smörighet och kokoskräm och den sitter som en smäck ihop med all citrusfruktighet och en lätt antydan till chilihetta. Vansinnigt gott - och rätt upp på min vitvins 10-i-topp!

Génot-Boulanger kan vara en producent att hålla ögonen på nu och i framtiden. Egendomen köptes en gång in av en stormrik företagsledare, som samlade på sej lotter bland de bästa lägena i Bourgogne. Tyvärr var han inte riktigt lika noggrann i valet av vinmakare, och egendomen stod länge för underpresterande viner. När fadern dog, flyttade sonen hem till mamma och började om från början. Kvalitetsförbättringen startade direkt, och fortgår fortfarande. En lustig detalj är att ekfaten till deras viner görs på gården av ek från egna skogar. Vinet är köpt på plats, och än så länge är priserna fortfarande modesta.

Sist ut är ett stilleben á la Monte Alto 2004 från Ca'Rugate. Vinet kan beskrivas som en ekad version av Monte Fiorentine, då det har både jästs och sedan lagrats på jästfällningen i sex månader på nya ekbarriquer. Jag får det serverat blint av Doktorn, och detta vinet är helt omöjligt att bestämma ursprunget på. En enklare Bourgogne är väl det som ligger närmast till hands. Gott, matvänligt, men också lite väl anonymt med tanke på prislappen (179 kr på SB).

Bag-in-Box? Det är inte ofta vi dricker det nuförtiden, men svärfar bjöd på Barone Ricasolis Formulae till påskharen. Det är fullt drickbart, men också betydligt tuffare än vad jag hade väntat mej. SB uppger att boxen innehåller 100% Sangiovese, men jag hade gissat Cabernet Franc. Det är gräsigt, örtigt, fullständigt utjäst med en ganska grov tanninhaltig eftersmak. Som en antites till BiB? Hade nog mått bra av lite lagring, men det är ju ganska svårt i påse...