fredag 17 april 2009

Kalasvånda

Vad skall man bjuda på för vin till 10 gäster och en gigantisk 3.5 kg oxfilé? Ikväll skall vi vända ut och in på tre viner i ett lämpligt prisintervall för fri konsumtion utan ekonomisk baksmälla. Vinerna provas parallellt och helt öppet:

Första glaset innehåller en välkänd charmör - Le Volte 2007 från Ornellaia. Årets blandning är 51% Sangiovese, 34% Merlot och 14% Cabernet Sauvignon - lagrat i 10 månader på gamla Ornellaia och Massetofat. Ett vin som brukar skörda segrar i alla läger. Årets version är....vedervärdig. Min fuskdetektor slår i taket redan vid första sniffen. Doften domineras av en tung syntetisk vanillinarom, blandat med gamla bananskal och jäst, faktiskt inte alls olik en viss Claude de Val. Smaken är något bättre, ganska lätt med röda vinbär men med samma eländiga söta vaniljkladd i slutet.


Prisa gudarna för glas 2! Rocca Guicciarda 2006 är en lättnad, ett livselexir, ett vinets definition jämfört med Le Volte. Färgen är lätt mogen med lite tegelartade reflexer. Doften har en köttrök över sej, som en hårt sotad biff där rosmarinen har ramlat ner i grillen. Jag hittar en hel del italienska referenser, men det totala intrycket är nog Bordeaux i alla fall. Frukten går mer åt plommon än vinbär, men det finns redan nu en antydan till stall inlindat örtkryddor. Betydligt bättre syra än glas 1, och totalintrycket är mycket positivt. Kanske lite sluggeraktigt publikt men ändå balanserat och matvänligt.

Vinet i glas 3 fick jag lobba hårt för att få in i omröstningen. Vad är väl ett oxkött utan Bordeaux? La Tour de By 2004 har testats fler gånger i bloggvärlden än något annat vin. Jag har tidigare tyckt att vinet varit mycket mer mainstream än det där järnröret i gödselstacken som refererats till. Med denna flaskan klarnar allt, det är inte bara blod och järnrör på gödselstacken - någon har slängt ett rutten gympapåse på toppen också. Inte en molekyl av frukt. Ganska likt Chateau de Haux för er som har haft oturen att prova det någon gång. Detta går bara inte att servera till gäster - det inser t.o.m. en garvad "Poyferré 1974 kille" som jag. Det är möjligt att detta var en lite sämre flaska, men jag hade inte slängt in detta källaren för långlagring. Den dansade en sommar men nu är det över. 2005:an skall tydligen vara ganska bra, så vi får kanske hoppas på ett årgångsbyte.



Nu hör det till saken att jag var så säker på total dominans av Le Volte att jag köpte ett sex pack på vägen hem idag. Som tur är har jag kvar kvittot - för fem av dem går i omedelbar retur imorgon. Byte mot kvällens suverän - Rocca Guicciarda 2006!

8 kommentarer:

Frankofilen sa...

Jag avskyr att läsa hur negativa recensioner på WS och Parkers forum ofta möts med kommentarer om kork, dålig flaska eller dålig dag, och nöjer mig bara med att beklaga den dåliga utdelningen ikväll... Vi drack en flaska 2004 Tour de By hyfsat nyligen. Still going strong och jättegod tyckte jag då, men något fruktdrivet vin har det ju aldrig varit. Borde väl omsmakas snart att döma av din upplevelse. Notera dock att Andreas Larsson varnade lite för nollfemman.

För fler fruktmolekyler... go west, young man ;-)

MMM sa...

Hej Franko!

Jag har gett Tour de By bra betyg en gång tidigare - men i denna flaskan var nog inte alla hönsen hemma. Jag kan inte förklara det på annat sätt - förutom att den där räliga sötman i Le Volte kan ha pajat mina Bordeauxlökar.

Jag vet inte om de kommer att uppgradera till 2005, eller Tour de By kommer att försvinna nu (det finns inte så många flaskor kvar längre). 2005 borde ju vara bra, men vädret var kanske inte bra för järnrör...

Kayaker sa...

Åsa kanske vill ha dina flaskor?
http://bkwine.blogspot.com/2009/04/manadens-vin.html

MMM sa...

Oj då! Vi har kanske olika principer om hur ett vin skall smaka - är som bekant extremt allergisk mot både kladdig restsötma och vanillinöverskott.

lascases sa...

Frankofilen. Om man är "allergisk" mot "kladdig restsötma och vanillinöverskott", så skall man väl knappast "go west" eller utanför Europa åt något håll.

Jag har inte provat Le Volte på många år, men minns det som ett charmigt vin med en frisk fruktighet av röda vinbär och körsbär. Men också med en viss toscansk strävhet och struktur. Om vinet ändrat karaktär, så har det kanske att göra med, att Mondavi numera äger Ornellaia, och att vinet anpassats för den amerikanska marknaden. I så fall - cave!

Finare Vinare sa...

Vi fick ett par flaskor 2004 LTDB igår och måste tyvärr säga att det inte är samma vin som vi provade för arton månader sen. Extremt örtig doft (malört) med tydlig malörtsbitterhet och tunn, torr frukt. Endimensionellt och snudd på övermoget. Nej, vi skulle inte heller bjuda på det med gäster vid bordet, men det går fortfarande att dricka utan pretentioner.

Ett solklart fall av batchvariation, ungefär som med andra volymviner i 100-150 kr klassen....

Frankofilen sa...

Lascases - det var mer tänkt som en blinkning åt min egen californinentripp. MMM's preferenser har han uttryckt alldeles tydligt.

Annars oroande om LTDB svajar. Jag funderade på att köpa några flaskor innan årgångsbytet, men senaste sändningen ger ju ingen inköpslust utifrån era intryck.

Vintresserad sa...

Vi drack en halva LTDB 04 för ett par veckor sedan (dock inköpt betydligt tidigare). Vi upplevde att en hel del av järn-blod-sten-karaktären fanns kvar, men visst hade lite av frukten dragit sig tillbaka. Om det är en tunnel-effekt... eller tidig utförsbacke är svårt att säga. Ingen omedelbar succe iaf.