Chateau Verdignan 2005

Förväntningar är ett otyg för toppvinerna och en räddning för månget dugligt vin. Idag spelar dock förväntningarna oss i händerna - för mina förväntningar på Chateau Verdignan 2005 är inte precis i zenit. Vi provade nämligen Chateau Coufran 2005 (samma producent) för ett tag sen, och det vinet är i princip odrickbart just nu. Fullt av grova gröna tanniner som lär behöva en sådär 100.000 år i bergrum för att mjukna upp (m.a.o. de lär aldrig göra det). Någon form av vinmakningsmiss måste ha begåtts i det vinet?

Chateau Verdignan 2005 är nästan svart i glaset. Oerhört tätt vin med redan en hel del kastat sediment. Det doftar verkligen Bordeaux! Tydliga cederdrag och massor av cassis, riktigt njutbart. Ett helt annan polerad tanninkänsla i smaken, jmf med Coufran. Tät, ungfruktig cassissmak med de där fina fina tanninerna som en tuggbar vägg. Antydan till jord och tobak. Ett vin i samma anda som Chateau Belgrave 2004. Helt klart drickbart redan nu, men med stor uppsida. Den överlägset bästa Verdignan jag har provat (fast jag minns mest de gröna och sura 90-talarna som fanns på SB under lång tid).

Vad skall vi då ge detta vin för poäng? Jag är mycket positivt överraskad, och risken finns att man överskattar vinet. 88 poäng känns rimligt. Sen är ju frågan hur ett vin som Verdignan kan klara sej i framtiden. Vinet kostar trots allt nästan 200 spänn, och konkurrensen från kranskommunerna är stenhård nuförtiden.