Doktorn dekanterar och trixar med vinerna medans jag rattar ihop en champinjonsallad med stekt tupplever (den som finns i senaste numret av Bolagstidningen - mycket trevligt recept!).
På tio meters håll kan man se vilket vin som är vilket - den blålila nyansen på 2006:an kontrasterar väl mot den tegelfärgade 1996:an. Vinerna doftar som väntat också väldigt olika. Det äldre vinet påminner till viss del om en gammal Bordeaux med toner av cederträ (!) och gamla sadeldon. Det yngre vinet visar såklart mer av röda och blåa frukter, men även inslag av regn på grusväg och gummirök. I smaken visar det sej att 1996:an har högre fruktsyra än 2006:an - och att tio år på flaska inte har ändrat den saken. Jag tycker att 1996:an visar en helt annan sida än den 1999:a vi provade för ett tag sen - som var fylld med referenser till grillat kött. 1996:an är ett slankare och mer traditionellt vin med högre syra - lite mer åt Haut-Medoc hållet om man skall referera till Bordeaux.
Det går inte att säga vilket vin som är bäst - de är för olika för det. Helt klart är att 2006:an är helt osannolikt god att dricka rätt upp och ner. Doktorn verkar hålla med oreserverat, trots sina principer. Mitt omdöme om 2006:an står kvar - den är det godaste unga Alain Graillot-vin jag har provat. Hur är det med lagringskapaciteten? Skall man överhuvudtaget lagra ett vin som smakar så fantastiskt redan idag?
4 kommentarer:
Det där är en intressant fråga som kanske egentligen förtjänar en egen post - huruvida man verkligen skall lagra viner man älskar som unga. Efter diskussionerna kring 2000 Cuvée Frédéric Emile börjar man ju undra... För mig med anlag för samlarmani handlar det också om att man vill ha möjligheten att upprepa njutningen i framtiden, inte bara att vinet förhoppningsvis skall bli godare.
Jeg ville nok ikke give min førstefødte for at smage Graillot 1996 op mod 2006, men min venstre arm måske! :)
Jeg begyndte først at købe nordlig rhône til kælderen for et par år siden, så jeg har ikke mulighed for en lignende komparativ smagning, desværre.
Jeg har netop smagt 2006 i weekenden. Smagenote her:
http://www.bergholt.net/alain_graillot_crozes_hermitage_2006.html
Umiddelbart fandt jeg den ikke typisk. Der var kirsebærtoner, som jeg normalt ikke forbinder med ung crozes-hermitage fra Graillot. Flot vin, ingen tvivl om det.
Ang. lagring så vil jeg hellere drikke en vin for ung en for gammel. Derudover trækker mine præferencer mig i retning af en vin med et vist frugtpræg. Slutteligt så synes jeg, at store syrahvine, som fx Graillot, kan miste noget af deres charme og syrahkarakter ved lagrging (som du er inde på, når du beskriver 96'eren som havende bordeaux-toner).
Tak for fine smagenoter!
/Kasper
Intressant möte! Men tolv år är ju ganska mycket för ett svagt år som 1996. Ni var kanske ute i senaste laget? Hur var den lagrad? 1998 hade ju rejält med stoppning och blev ju bara bättre med tiden. Den unga charmen hos 2006 måste ha kört över det gamla vinet....
Angående diskussionen om ungt eller moget: vi har nästan aldrig lyckats lagra Graillot i långliga tider. Det är bara för gott i sin ungdom! Nå, 2005 bör ju ha en lång och strålande framtid...
Det är verkligen dags att vi skrapar ihop till en post om nollsexan. Den var verkligen god! Man kanske skulle para ihop den med Yann Chaves 2006 Le Rouvre?
Ni kan ha rätt att 1996:an hade sett sina bästa dagar, 1999:an var ett mycket bättre vin (och är nog den bästa lagrade Graillot jag har druckit).
Wine Spectator ger 96:an hela 93 poäng - men anser också att man skall dricka upp innan 2008.
Jag har inte många 2006:or kvar - helt omöjlig att motstå. Den lär inte bli 12 år är jag rädd.
Skicka en kommentar