Jag kanske skall nämna de champagner som konsumerades på nyårsaftonskvällen - men som inte fick plats i förra posten: Svärmor hade med sej några flaskor Möet & Chandon Brut Imperial och jag hade plockat upp Barnaut NV Grand Cru Blanc de Noirs ur källaren. Kanske inga troféer någon av dem, men båda fullt njutbara. Möet & Chandon tycker jag har blivit lite orättvist uthängd i t.ex AoV, den hade en fin mineralkaraktär och visst "champagnedjup". Skall man vara lite kritisk så var den knappast "Brut" - jag tyckte mej skönja en viss restsötma - samt att priset kanske är lite i överkant. Men det är inget fel på innehållet. Barnaut var torrare och hade en "brödigare" stil - gjord på 100% Pinot Noir.
Med lite trollande förvandlas resterna av humrarna och oxfilén till en ny skapelse på nyårsdagen och jag ringer in den nya året med att ta upp en Phélan-Ségur 1996 ur källaren (också ett auktionsinköp från "mannen med källaren"). Cru Bourgeois med måttliga Parkerratings = noll intresse på begagnatmarknaden.
Phélan-Ségur 1996 är ett ganska tätt vin, i stark kontrast mot gårdagens Las Cases. Det ser inte så förfärligt moget ut i glaset trots åldern - faktum är att vinet har en ganska trist färg (en blandning av blått och brunt?). Doften är typiskt cassisbetonad, men med vissa mörkare köttoner. Vinet har en "munfyllande" smak - precis samma känsla som vi fick när vi drack detta slottet senast. Fin balans på syra, kvarvarande tanniner och eftersmaken ganska lång utan att vara förfinad. Just nu måste det vara en perfekt kandidat för 87-88 poäng - men det kan finnas mer att hämta med ännu mer lagring. Phélan-Ségur är ett säkert kort!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar