lördag 25 juli 2009

I avloppet

Ikväll har vi förändrat sammansättningen i Malmös avloppsvatten. Borta vid reningsverket har en svag röd ton anats bland det bruna. Vin nummer 1 som fick smaka vattenlåset var kanske ingen större överraskning - Leon Barral Faugeres 1999. Vinet med nästan 100% defektgaranti. Vi har faktiskt varit på denna en gång tidigare, med samma resultat. Theis Vine har tydligen ett ganska stort lager av detta vin - och priset sjunker för varje gång man är där. Kunde inte motstå att testa en flaska till - eftersom den första var uppenbarligen bakteriesmittad. Denna flaska doftar faktiskt acceptabelt - om än både svettigt och sumpigt. Den första klunken sticker som nålar i munnen - volatila syror i överflöd. Språngmarch till vasken med vinet i munnen. Denna flaskan var egentligen knappast defekt, mer bara alldeles för gammal (50 p). Till er med lådvis av Barral i källaren - drick medans tid är. En svavelfri ålderdom är inte vacker.



Nästa flaska borde ha betydligt gynnsammare odds - Maison Leroy Bourgogne AOC 2000. Negociant-Leroys version av generisk Bourgogne således - och det märks omgående att Lalou Bize-Leroy inte har varit i närheten av detta vinet med sina magiska stenar. Det är lite som Poyferré 1974. Det smakar inte mycket, men den lilla stroboskopiska fruktsmaken är det inget fel på. Detta vinet är sämre än alla budget-Bourgogner på SB - så illa är det. Det kostar drygt 300 SEK på Theis Vine - och detta säljer såklart enbart på namnet. Skall verkligen en seriös vinfirma sälja detta? Vi luftar och väntar - men det finns helt enkelt ingen hemma här (72 p). Ny missfärgning i returvattnet. Theis Vine rör ihop begreppen och kallar detta vinet för Domaine Leroy - som är något helt annat. Fast visst är flaskorna förvillande lika!



Nu börjar det krisa för maten är klar och inget vin finns på bordet. En flaska Aldo Conterno Barolo Bussia 1999 får serveras utan luftning. Vinet är inköpt på Vinforum för 240 DKK, vilket lät misstänkt billigt. Ibland säljs det nog vin där av den enda anledningen att det smakar illa. Men inte denna flaskan! En lättnadens suck sprider sej - detta vinet duger fint. Fullmogen Barolo med mycket komplex doft. Vi hittar en mängd saker som oystersås, jodopax, multnande löv och putsmedel. Smaken är ganska slank, rejält syrlig med med en fin fruktsmak som kan liknas vid färska fikon. De mycket modesta ekfaten sitter som skräddarsydda. Detta är inte på något sätt ett minne för livet, men dock ett bra ärligt vin som dessutom växer rejält med mat på bordet (87 p). Feelgood på flaska.

4 kommentarer:

Anonym sa...

om man skall skita i att svavla eller svavla lite grann så borde barrel försluta sina viner med skruvkapsyl, då skulle vi slippa bakteriehärdar som korken bildar och inte kan stå emot osvavlat
/Johan

MMM sa...

Det är ju en helt strålande idé! Som det är nu så är det rysk roulette även med de yngre vinerna. För 1999:orna är det rysk roulette med fullt magasin. Jag har verkligen inget emot Barral - men detta måste han fixa till.

Anonym sa...

Jaha, trist med 2 viner i avloppet.
Drack själv min sista "Gamla Telegrafen" från 1999 inköpt på stället 2001 för några veckor sedan. Jag hade blivit uppskrämd av andra(läs experter, bloggare, etc) som uppgav att det var hög tid att dricka NU. Det var det inte alls. Vinet var i bra form och kunde lätt lagras i 5 till 10 år till. Hör till saken att jag har en bra vinkällare. Det fanns en svag tegelkant men inte mer. Det kanske är så att den äldre skolan av Ch 9 de Pape producenter vet mer vad dom gör, inte vet jag???.

MMM sa...

Svårt att säga - många av "högpoängarna" från Ch9 har inte funnits i så många årgångar att man kan veta vad de utvecklas till (t.ex Deus Ex Machina, Pure etc). De gamla rävarna som Beaucastel och telegrafen vet man i alla fall att de tål lång lagring (10-20 år i alla fall).