Väskan och gitarren är packad - om någon timme far vi i natten mot metropolen Åmål. Eftersom jag inte skall köra kan jag passa på att fira in semestern med frugan och Madame Phélan Ségur 1996- kanske den högst ansedda Cru Bourgeoisen från S:t Estephe?
Egentligen hade jag redan placerat en Poyferré 1996 i vertikalläge, men jag fick en sådan ryslig korkskruvsångest att den flaskan fick leva ett tag till. Kan det vara skäl för samtalsterapi? Man vill ju inte sluta som alla de som aldrig dricker sina dyrgripar. Samtidigt vill man ju inte dricka allt inom två veckor (som några närbekanta vinpolare tenderar att göra).
För övrigt har jag sagt upp all bekantskap med Allt Om Vin idag. Det senaste numret höll lägligt nog en sådan usel kvalitet att separationen skedde helt utan smärta. "Bästa sommarboxen" och "Så görs rosévin". Det är som om tidningen Motorsport skulle ägna ett helt nummer åt hur man sköter vindrutetorkarna. Jag förstår faktiskt ingenting. Om man väljer att prenumerera på en vintidning för 500 spänn dricker man knappast boxvin överhuvudtaget.
Hur var då Phélan Ségur? Nja, jag vill kalla vinet som att blanda 4 delar La Tour de By med 1 del Pontet Canet. Det är rostade järnrör och småsmutsig ekbehandling, men också en imponerande koncentration, närmast övermogen druvmust och ärligt uppsåt. Det känns verkligen att detta är ett solskänkt vin, och jag hade nog gissat Chateauneuf om jag fått det blint. Vinet är bäst i starten men oxideras snart till en julmustliknande blandning. Livet för dessa flaskorna är nog tyvärr över helt enkelt - och man kan inte låta bli att jämföra med den 2005:a vi provade. Onekligen har det skett en enorm kvalitetsutveckling hos Phélan-Ségur sedan 1996. Med tanke på semesterkänslan och vinets charm (trots allt) bjuder jag på 86 poäng - i alla fall i starten. Och visst skulle jag öppnat Poyferrén.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
"Om man väljer att prenumerera på en vintidning för 500 spänn dricker man knappast boxvin överhuvudtaget."
Word!
Huvudet på spiken!
Och all denna tjatiga self-promotion... tidningens innehåll tycks vara riktat (nedåt) till ett tänkt, folkligt publiksegment av mera måttligt vinintresserade, där de flesta av läsarna troligen hittas i chefredaktörernas egen generation. Där är det kanske inte så ovanligt med lådvin till vardags och amarone till fint. Och B-G att hålla i handen...
ja det var länge sen man sa upp prenumerationen på allt om vin. Kronkuken har man ju helt tappat förtroendet för när man ser han kasta ut poäng till höger och vänster samt såga vinet på ett ställe för att sen ge det fynd. Även sagt upp livets goda tycker chefredaktören blivit lite stor på sig samt dom skriver för mycket om viner man inte ens har råd att titta på. Sen faller inte mina betyg det närmaste han som testar alla tillfälliga nyheterna så jag kör bara WA och det är fan det bästa jag gjort
Allt om vin är en skittidning däremot tycker jag Livets Goda fortfarande är den bästa svenska vintidningen(även om det inte säger så mycket). Synd att P Segur ramlade igenom så pass men Leoville
P skall du inte öppna nu. Drack den för en tid sedan. Massiv och oförlöst. Blockbuster enligt Parker.
Idag anser jag bloggvärlden har störst influenser. Iallafall på mig och säkert många fler med tiden. Bloggar som denna och finare vinare säger jag tack till. Det är ju ganska självklart vilka som är "in it for the money" kron..host...stam...
Hej alla,
Tillbaka från en regn av bibliska mått i Åmål. Det är bara att nicka och instämma i många av era kommentarer.
Det borde finnas en uppsjö av intressanta vinklar för en granskande svensk vintidning, som aldrig tas upp av AoV. Handel av vin från utlandet, mer granskande journalistik om SB's rutiner, primörhandel, vinfusk osv. Istället inriktas tidningen som ett direkt komplement till Varunytt och BiB delen av katalogen. Tidningen smeker hela monopolet medhårs (hur i h-e kunde tidningen lämna avskedspresent till Anitra!). Det är inte så konstigt, för utan monopolet existerar inte tidningen. Jag fördrar definitivt Livets Goda, även om jag tycker att det finns en avsaknad av granskande även där. Men Petrusvertikaler är betydligt bättre porr än fem sidor om AoM gruppresa till Sydafrika. En sak var dock bra - tidningens idé om kopplingen mellan vin och mat - i Livets Goda äter man helst inte när man dricker.
Tackar också för tipset om Poyferré 1996 - den får ligga ett decennium till. Phélan-Segur 1996 kan vara ursäktad av att komma från den hemliga källaren på Nörrebro. Inte en flaska från den signaturen på Vinforum (Vi9) har varit helt OK.
Skicka en kommentar