Haut-Bailly 2007

Senaste numret av Livets Goda är närmast en pornografisk skift för en gammal etikettsdrickare som jag. Låt vara att Bordeauxer generellt är för dyra idag, men vinerna är inte sämre för det. Jag håller med Andreas Larsson i många av bedömningarna, framförallt i hyllandet av 1994 som årgång på den högra stranden. Jag har haft Chateau Angelus 1994 med på några blindprovingar, och den har aldrig svikit. Det har varit WOTN nästan hela vägen, även mot svårt motstånd. Andreas gav 95 Livets Goda poäng, och jag har hållit mej strax under det på varje flaska.

Ett av det senaste numrets överraskningar är Haut-Condissas, som jag ärligt talat aldrig hört talas om. Låter nästan osannolikt bra för att vara en Cru Bourgeois? Jag blev också en aning överraskad av att Larsson bedömde Leoville Barton som ett vin som levde på gamla meriter.

Ett vin som dock var med på heta listan var Haut-Bailly, ett vin som jag aldrig tidigare har provat. 2007:an bedömdes som redo för provsmakning, ett lämpligt sammanträffande med att Theis Vine sålde vinet för 349 DKK i förra veckan. Jag köpte en flaska för att prova i alla fall, med avsikt att kanske köpa fler.

Vi häller upp och får en relativt lätt färg i glaset. Holy moses vilken doft detta vinet har! Det doftar friskt rått nötkött, cigarrök och rosor. Smaken är trots åldern relativt mjuk, med en enorm kalkig envishet. Det känns som ett lätt extraherat vin, med supermjuka tanniner. Inte en stängd dörr så långt ögat kan nå. Detta är verkligen min stil på ett rödvin- elegant, luftig lätthet och skuret i sten (92 p). Samtidigt med en intensitet som fyller en inifrån. Typiskt att Theis Vine har höjt priset till 599 DKK, jag får vara på hugget om det kommer på rea igen. Om jag minns rätt har jag dock ett antal flaskor av 2008:an på ingång från min primörinvestering. 2009:an kostade över tusenlappen som primör = pass.

Kvällens övriga skörd:

Chateau Verdignan 2005: Tydligt tätare men också mer moget än Haut-Bailly. Mer tydliga cassistoner, riktigt fin syrlighet och avslipade tanniner av det lite grövre slaget. Det är såklart ett par knapphål ner från Haut-Bailly, men ändå riktigt bra (89 p). Detta vinet är redan väldigt nära sin topp, med massor av sediment och tegelaktig kant. Måste vara den bästa Verdignan som någonsin producerats? Påminner lite om en ung Poyférre minsann.

Pol Roger NV Reservé: Bubbel. Det är bubbel i glaset, en riktigt trevlig starter på vilken kväll som helst. Jag har aldrig fastnat i Champagneträsket, och som en ren vinupplevelse för mej är detta ganska långt ifrån t.ex Haut-Bailly (även om priset nästan är det samma). Jag har haft några upplevelser av Champagne i mitt liv som skulle matcha eller överträffa 92 mmm-poäng, men då har det handlat om Salon och Krug Grande Cuvée. Det är trevligt och felfritt i alla fall (85 p).