Ticinello 2007

Min tripp i Europas mer avlägsna vindistrikt fortsätter - nu är turen kommen till den italienskspråkiga delen av Schweiz - närmare bestämt Ligornetto några kilometer från den norra italienska gränsen. Att vinet är inspirerat av Italien kan man ana på det nästan skamlöst kopierade namnet/etiketten (fast detta är 100% Merlot och en aning billigare -c:a 13 Euro).

Ett lätt vin helt klart, inga problem att se familjen genom glaset. Röda vinbär och lingonsyrligt, liten ekton. Detta i samklang med en liten pepprighet gör att vinet nog hade kunnat misstas som en dålig årgång av Les Launes. Ett korrekt, rent men också väldigt enkelt vin. Jag gillar det ändå på något sätt. Hellre en vällagad fläskkorv än ett felkryddat ankbröst. Men någon poängsamlare är det inte (80 p). Gott.

Hembesök

Doktorn ringer på dörrklockan med både huvudrätt och hemligt vin i famnen. En ärligt dödad hare från Ven och en alubeklädd flaska. Själv har jag kletat ihop en av Sveriges vanligaste förrätter, Toast Skagen, och beklätt en flaska i undercoverkostym.

Förrättsvinet serveras dock inte blint - eftersom det är en pikant kuriositet från Schweiz som inte ens en trebetygare beräknas känna till. Vinet är ett vin på druvan Petite Arvine från Charles Favre. Druvan odlas enbart i kantonen Valais i Schweiz och den totala kvantiteten av detta vin räknas i tusentals flaskor per år. Detta vin kostade c:a 120 kr på plats i Montreux.

Vinet är väldigt intressant och gott! En ganska tydlig grapefruktton blandat med en frisk syra, skiffertoner och salmiak. Vinet är helt torrt och har en lång vindlande eftersmak som smakar lätt salt (trot om ni vill!). Kanon till fiskrätten och nu önskar jag att Samsoniten har orkat med någon mer flaska hem från tjänsteresan.

Till haren har jag plockat fram ett gammalt systemfynd från Antonin Guyon, Corton-Bressandes 2002. Jag tror det är fler bloggare än jag som har detta i källaren, för det kom verkligen till ett enastående pris förra hösten. Doktorn får vinet i en Bourgognekupa och letar och letar i sitt enorma vinminne, och hamnar till slut i Côte de Nuits. Tillräckligt nära för mej, även om det inte är helt rätt.

Då är jag värre ute med Doktorns hemliga vin. Vinet känns nästan helt utan frukt i doften - det är bara gräs, torkade örter och grön paprika över hela linjen. Jag är ganska skeptiskt till detta, och måste bara gissa 100% Cabernet Franc från Loire. Vinet är dammigt och småtrist, men jag försöker hålla lite god min. Vinet är en Chateau Montrose 1995... Inte alls vad jag hade väntat mej av en höghet från S:t Estephe.

Till haren dominerar Bourgognevinet till den grad att vi ställer undan Montrosen för luftning. Det är sällan man träffar på ett sådant symbiotiskt förhållande mellan vin och mat, som den mellan Cortonvinet och hargrytan. Vinet matchar den ganska tuffa maten utan problem, och har ändå mod att göra småtricks med vänsterhanden. En av de bästa Bourgognerna jag har provat!

När osten kommer fram är Bourgognen slut, och Montrosen får en ny chans. Nu har gräsigheten förvandlats till ädelt cederträ, och kryddorna är mer åt det orientaliska hållet. Fast det är ett nervöst vin - som ändras för varje sipp. Mycket komplext och betydligt bättre än under provsmakningen.

Sockernivåer: Montrose (ej detekterbart) - Corton-Bressandes (0.6 g/liter)

Delad smak!

Travkungen checkar in redan på eftermiddagen för lite travsnack och vinsippande - och sen fortgår kvällen med gäster som kommer och går. Medhavda viner och källarviner blandas under kvällen. Man undrar om man sitter i ett Vänneravsnitt när dörrklockan plingar för tredje gången. När kvällen är över har det konsumerats en hel del flaskor i blandad ordning på kvalitets och sortskalan. Inte allt har fallit oss på synkroniserat på läppen, men det är bara ett vin som inte har några anhängare alls.

I den vita avdelningen får Travkungen blindprova en Dezaley Chemin de Fer Grand Cru 2007. 100% Chasselas från Genèvesjön borde vara nästan omöjligt att hitta - och Travkungen hamnar till slut i en vit Crozes-Hermitage. Inte alls en dålig gissning - vinet har samma känsla av oljighet och låg syra som en Rousanne/Marsanne. Ett av de bästa vinerna som produceras i området och fin dricknjutning (som kräver en del luftning för att komma fram). Alla runt bordet ger tummen upp även om Travkungen muttrar en del om lösgodis.

Sedan tar Travkungen fram ett vitt blindprovningsvin till. Det tar två sekunder att känna att detta är en tokekad Chardonnay - och de massiva doserna av ek drar mej åt USA. Detta är verkligen inte min stil även om man kan känna att detta har kostat en större slant. Eftersmaken är gigantisk med toner av honung och pepparmynta. Vinet känns lite åldrat med låg syra, och trävaniljdunsterna får mej att tappa sugen efter ett glas. Jag tror nästan att Travkungen blir lite putt - för vinet är en Domaine Ramonet Chevalier-Montrachet 2000. Som tur är kommer jag sist i rundan runt bordet - och flera andra bedömer vinet som den bästa Bourgogne de har druckit. Jag är svinet med pärlorna denna gång.

Till den röda avdelningen serverar jag en gigantisk kalkonfilé med färsk pasta och tillbehör. Först ut kommer det en bas-Chateauneuf från Clos Sainte Jean 2005 (de med Deus Ex Machina, ni vet). Ett hårt och ogästvänligt vin med en kladdig restsötma i eftersmaken. Av någon anledning gillar Parker detta vin (93 p), men ingen runt bordet dricker ur glaset. Kvällens sämsta vin utan tvekan och långt ifrån godkänt.

I stället tar jag upp ett restlådefynd från H.J. Hansen, Chateau La Nerthe 1991. 1991 har ett uselt rykte i Chateauneuf, men kollar man Cellartrackernoteringarna framträder en mer lovande bild av årgången. År 1991 gjorde inte La Nerthe någon Cuvée de Cadettes heller, så alla bra druvor hamnade i basvinet. Parker delade ut 78 poäng och förutspår ett stendött vin. Vinet slår knockout på alla inblandade. Det är fullständigt upplöst i kanten och påminnner mest om en Volnay i färgen. Doften är intensivt fullmogen med svampskog, läder och klingande körsbärsfrukt. Eftersmaken klingar länge och är helt perfekt balanserad. Ett mycket positiv överraskning för 100 DKK.

När kvällen övergår i minglande, öppnar jag en Chateau Pipeau 2004. Meningarna går starkt isär om detta vin - och det har det inte lätt efter den lysande La Nerthen. Det är också lite för tanninhaltigt och kraftfullt att sippa utan mat till. Men nog har det hänt en hel del sen vi provade senast! Vinet har kastat mycket sediment, och den där pomerolaktiga sammetsfärgen börjar synas i kanterna. Vinet doftar mycket bättre än det smakar i nuläget. Det är lite bonnigt och rustikt i smaken - och jag undrar om detta någonsin kommer att kunna försvara sina 91 -poäng. Ändock väl prisvärt och ett charmigt vin.

Vevey-Montreux Chasselas 2007

What the hell! Frun är ute och rumlar och barnen har somnat.

Jag korkar upp en flaska av det enklare kooperativvinet från Montreux med det geniala namnet Montreux 2007. Vinet består av 100% Chasselas och kommer från de fotbollsplansstora plättarna strax ovanför staden. Kul att se vad vinet går för när man inte sitter med en ocean av överprisad smält ost framför sej.

Jag hade överhuvudtaget aldrig hört talas om vitvinsdruvan Chasselas innan resan, men den odlas tydligen ganska ymnigt i Frankrike. Fast det mesta slutar tydligen som industrietanol. I det unika klimatet vid Genevesjön trivs druvan uppenbarligen bättre - där det t.o.m finns angivna grand cru lägen för druvan (kommer ett sånt vin senare).

Chasselasvinet är lätt gult i färgen och doftar ungefär som en blandning av Pinot Gris och Chardonnay. Det är blommigt och kryddigt i doften, med en viss tung ton av mysk. Smaken är lättare än doften antyder och är lite pepprigt chardonnayaktig med en frisk syra. Detta vinet dör ganska snabbt i munnen, men det kunde man nog förutsäga redan efter prisnivån. Ett helt passabelt rent vin, väl värt sina 10 CHF. Och visst - det passar väldigt bra till smält ost.

Schweiz

Så har man varit i landet som gick med i Förenta Nationerna 2002. Det är en ganska förvirrande plats, och man inser snabbt att detta landets affärsidé är diskretion. Det är inte bara den berömda banksekretessen ett tecken på, utan även i vinaffärerna finns stora skyltar som informerar om affärens känsla för diskretion. Jag antar att de extremt välbärgade inte önskar skylta med sina vinkällarinköp?

Landet verkar drivas runt av asiatiska gästarbetare, tror inte jag såg en enda person inom servicesektorn som kunde misstas som schweizare. Säkerligen med betydligt sämre villkor än de infödda. Visste ni t.ex att ett schweiziskt pass ger fria resor med kollektivtrafiken? Det är möjligt att man kan hitta något äkta och genuint i detta landet om man ger det lite tid - men på tre dagar var det inte lätt. Genève var bottentrist - Montreux ganska mycket bättre.

Schweiz som vinland är nästan helt okänt i Sverige. Vinproduktionen är liten och exporten hindrades tidigare av exporttullar. På södersluttningarna mot Genèvesjön har det i alla fall odlats vin i minst 1000 år - och de antika terassanläggningarna i sten är med på Unescos världsarvslista. Det finns ganska många små appellationer på sluttningarna, och så även ovanför Montreux. Vi tog en halvdag ledigt från konferensen och åkte upp en bit i vinodlingarna. Det odlas framförallt Chasselas, men även en del Pinot Noir (som fortfarande inte var skördad). Det var här upp ibland terasserna som min börskurs för Schweiz steg markant. Helt unik miljö, och dödsföraktande vinbönder som kämpar mot fel klimat.

I princip alla druvor ovanför Montreux hamnar i vinkooperativet - och kvaliteten var väl inte fantastisk när vi provsmakade. Pinot Noiren var direkt fientligt syrahaltig, men Chasselasvinet var friskt och blommigt. Flaskorna gick på måttliga 60-70 kr, vilket det vita väl motiverade.

Vinhandeln i Montreux var ganska imponerande. Sortimentet av Bordeaux och Bourgogne var väl c:a 5 ggr större än hela SB's - och priserna betydligt lägre. I en enda affär. Nu släpade jag dock bara schweiziskt vin hem på planet - det fanns en hel del intressant. Det odlas en himla massa olika druvor i Schweiz, varav en del är helt unika för området. Ett vin som vi fick smak för på plats hette Le Chemin de Fer från Luc Massy. 100% "vertikalodlad" Chasselas med toklågt uttag. Den kommer snart på bloggen!