Primörskakig

Nu börjar det så smått att röra på sej i primörsvängen, även om de mest åtrådda slotten fortfarande lurar i vassen. Jag hade som plan att vänta ut hela prislistan, men lite börsnerver drabbade mej när vinerna sålde slut på några timmar. Även de enklare slotten verkar ha en stor efterfrågan. Poujeaux (185 DKK) hann jag precis handla innan den togs ur Philipsons lista igår. Vi får se hur snabbt det går när de mest efterfrågade slotten släpps, även om jag nog mest får hålla mej vid sidlinjen av ekonomiska skäl. Någon flaska finare vin hade dock varit trevligt att vänta på, och då kan jag rekommendera primörhandeln hos Theis Vine, som även säljer enstaka flaskor en primeur (gör din egen blandlåda!).

Färsk svensk sparris på altanen den första riktiga sommarkvällen! Inte alls dumt, och till det öppnar jag två flaskor chardonnay från olika delar av världen:

Plaisir de Merle Chardonnay 2008 från Paarl i Sydafrika. Riktigt uselt totalhavererat vin. Vattnigt, alkoholskadat och helt syrabefriat på samma gång. Tung damparfymsdoft gör vinet seriöst ofräscht. Spontaninköpt på Bordershop - en varning utfärdad för alla svenska bilturister i sommar (89 DKK). Jag trodde Plaisir de Merle gjorde hyfsat vin?

Kayena Vineyard Tamar Ridge Chardonnay 2008 från Tasmanien. Superfräscht, fin syra och balans. Lite krusbärstoner och antydan till smörighet (oekat dock). Ett gigantiskt lyft jmf med det andra glaset, vilket gör den absoluta kvalitetsvärdringen svår. Gott, rent och okomplicerat (85 p?).

En mörk vägg i norr närmar sej och vi flyttar in till de röda vinerna:

Pontet Canet 2001. Betydligt mer mogen än 2002:an som vi provade för c:a ett år sen, dock nästan helt utan sediment. Lite lättare i stilen än den vanliga Pontet Canet-svarta. Skolboks-Bordeaux såklart, men den imponerar inte riktigt som Pontet Canet brukar. Mjuk och mogen, men utan någon större komplexitet. Balansen är såklart ändå femstjärnig. Känns värdig 88-89 poäng som är en signifikant hopp ner från andra succéer från 2001 (t.ex Poyferré är riktigt bra) eller Pontet Canet 2002 som är ett betydligt större vin. 2001:an känns inte som ett vin att spara i 10 år till.

Chateau du Donjon 2006 från Minervois är en ny bekantskap inköp på Stokholm Vin i Köpenhamn för c:a 90 DKK. Vackert purpurskimrande i glaset, fin blåbärsdoft med lite ek. Stensatta skogsbär har jag kladdat på servetten. Blommar ut i munnen med örtkryddor och en angenäm lätt bitter tvist i slutet. Fin balans utan någon som helst alkoholhetta (14%). Ikväll ger detta vinet Pontet Canet en jämn match, vilket får anses som enastående (88 p). 40% Grenache / 60% Syrah.

Le Moulin des Nonnes 2007

Tycker lite synd om svärfar när han korkar upp flaska nummer två av kvällens vin Le Moulin des Nonnes 2007. Förrättsvinet var oxiderat och den första flaskan av Minervoisvinet ovan doftade sump och gamla avloppsrör. Flaska nummer två doftar precis som den första.

Det är doften som är värst - och den påminner om den doft som ett gammalt vattenlås med lagrade hårbollar kan erbjuda. Gamla oluftade element som får möta atmosfären. Det är metalliskt och svavelhaltigt. Det smakar en aning bättre än det doftar, men det är svårt att dricka vin utan att andas. En så reduktiv doft borde man kunna vädra bort, men det visar sej stört omöjligt.

Årgång 2006 släpptes under hösten 2008, och fick då bra omdömen av bl.a. BKwine (14 p), Göteborgsposten (4 fyrar) och Kronstam. Det är uppenbarligen något som gått alldeles på tok i den nya årgången. I retur! 70% Syrah, 30% Mourvedre. Ekologisk odling och förslutning med skruvkork. Kan det vara korken som är för tät? Eller har de tappat hela sulfitburken i vinet?

Detta vinet blev faktiskt stoppat av SB pga att vinet inte stämde överens med det varuprov som låg till grund för lanseringen. Men sedan frisläppt igen på oklara grunder - det senare troligen ett felaktigt beslut.