E-beställning utförd

Jag har sagt många onda saker om Systembolaget, och i sak anser jag dagligen att det bör förstöras. Men den senast lanserade tjänsten , e-beställning, är verkligen ett steg i rätt riktning. Speciellt i en tid då nyhetslanseringarna är planerade utifrån fortsatt finanskris. Det är ganska intressant att lägga nyhetslistorna för 2008 och 2009 bredvid varandra. Snacka om kursändring. Trots att majoriteten av arbetande och amorterande människor snarare har mer pengar över till vin nu än för ett år sen.

Beställningssortimentet verkar fortfarande vara en fredad zon dock, och en del viner som säljer slut på en halv dag som nyhetslansering finns senare för obehindrad beställning. Med e-beställning kan man t.o.m sitta och spontan och impulsbeställa. Min första e-beställning blev några flaskor champagne Egly-Ouriet och Wittmann Riesling Trocken 2007- och efter bara ett par dagar var flaskorna på plats.

Vi knäcker en av Wittmannflaskorna. Detta är en vin jag har skrivit om förrut, och min intention att lagra de första flaskorna till dieselstadiet funkade inte. Nu får jag en ny chans, men det lär inte gå bättre tyvärr. Det är lika gott som tidigare, knastertorrt och stenigt (90 p), (återvinnen bild - riktigt så mycket sommar är det inte i Malmö nu):

På tal om Wittmann så lyckades de stå för den enda tyska rieslingen på Wine Spectators topp 100 lista i år - vilket kan tyckas vara lite snålt då 2007 är en toppårgång och tysk riesling är en av världens tungviktare i kvalitet. Men den listan är ju mer en rolig grej, lite som vinbloggarnas årslistor över postiva överraskningar. Med nyfunnen smak för Barolo skall jag ut och shoppa Rattis Marcenasco 2005 (årets 7:a på listan) imorgon - finns till bra pris hos Philipson. Lite inflytande har den nog trots allt den där listan. Fast jag tvivlar på att Brancaia Tre (10:a) kommer att rusa ut ur butikerna.

Nya tider

Privatimport, hemliga släpp, dolda varunummer, mailinglistor, tillfälliga släpp i beställningssortimentet. Det känns arenan för kampen om de mest åtråvärda flaskorna har flyttats från systembolagskön till att känna rätt personer. Om det är dåligt eller bra är svårt att säga, det beror nog mest på om man är med på kompislistorna eller inte. I alla fall premieras inte bara de som bor i storstäderna och kan ta ledigt lite när det passar. Kanske detta systemet faktiskt påminner om hur ett monopolfritt Sverige skulle fungera?

Ett lite underligt släpp i denne genren var de gamla Drouhinflaskor som Hjo Grosshandel släppte den 1:a april. Redan 10:02 lämnade jag och Travkungen in våra beställningar - men det visade sej att vinerna var slut redan innan dess. Nåväl, Travkungen fick senare tag i en flaska Musigny 1985 i alla fall (på ett annat outgrundligt sätt). Jag antar att Hjo Grosshandel inte behöver bry sej om vilka beställningar som matades in först, utan kan välja fritt vem de skall leverera till? Ganska meningslöst att köa således... Vinerna kommer nu att stå som spöken i den sprillans nya katalogen i ett halvår.

Surt sa räven - så skadeglädjen var stor när det visade sej att Joseph Drouhin Musigny 1985 knappast kunde beskrivas som ett toppvin. Fullt friskt, men synnerligen enkelt med tanke på pris och prestige. Det glas jag fick prova två dagar efter öppnande hade jag bytt ut mot hans Volnay Chevret 1999 utan att blinka. Slutet gott.

PS. Bytte de korkskadade Rocca Guicciarda idag, och enligt de anställda var detta inte den enda reklamationen av det vinet. Synd - vinet är ju kanonbra när korken är frisk! DS.

En dröm

Min dröm - en fri handel av vin mellan privatpersoner i Sverige!

I detta landet är det alltså fullt tillåtet att beställa en pall alkoläsk från Tyskland med hemleverans - men i samma stund är det förbjudet att köpa en flaska Mouton Rothschild av grannen. Visst kan jag sälja och köpa vin på dryckesauktionen - men ett mer kostsamt och stelbent system måste vara svårt att hitta. Nära hälften av pengarna går ju till Auktionsverket, utan att det ger kunden något mervärde. Kan de garantera att vinet inte har lagrats på en köksfläkt i 20 år? Vätskenivåer och etikettskick går utmärkt att bedöma från ett vanligt foto.

Det är ingen hemlighet att jag är fascinerad av andrahandsmarknaden av vin i Danmark. Utbudet, hastigheten, priset och kvalitetskontrollen är vida överlägsen de svenska auktionerna. För er som inte har bekantat er med t.ex Vinforum kan man beskriva handeln som en kopia av Ebay. Viner läggs ut till auktion med ett gömt lägstapris och en fix sluttid. När auktionen avslutats över lägstapriset tar högstbjudande och säljare kontakt och avtalar betalning och leverans. Efter fullföljd affär ger både köpare och säljare varandra betyg. Dessa betyg är fritt publicerade på sajten, och är såklart hårdvaluta för f.a. säljaren. Det duger således inte att sälja "köksfläktsviner" i längden. Vinforum tar sedan ut 25 DKK av både köpare och säljare för att finansiera sajten (som nog mest rullar på bannerpengar).

Att detta skulle bli tillåtet i Sverige känns väldigt avlägset när man hör den nuvarande folkhälsoministern. Att någon ytterligare del av monopolet skulle falla utan direkta order från EU verkar helt osannolikt - oavsett hur försumbara konsekvenser för folkhälsan som det handlar om.

Men skulle detta ändå inte gå att ordna i Sverige? Här skulle jag behöva hjälp från någon med god inblick i den svenska alkohollagstiftningen. Man kan tänka sej olika scenarion:

Scenario 1: Man kör på helt ohejdat och startar en svensk auktionsajt för kvalitetsvin med samma stuk som Vinforum. Det är ju trots allt inte olagligt att skicka vin med posten i Sverige - och den olagliga punkten skulle uppstå utanför sajten när köpare och säljare gör upp. Frågan är om sajten kan åtalas för "främjande av olaglig alkoholförsäljning" (om det finns en sådan åtalspunkt?).

Scenario 2: Man startar en dansk auktionssajt med inriktning på svenska säljare och köpare, möjligen i samarbete med en existerande dansk sajt. Man kan då erbjuda att ta emot flaskorna från säljaren, för att sedan sända tillbaka dem till köparen i Sverige (men i själva verket skulle de flesta köpare och säljare göra upp utan sajtens inblandning).

Scenario 3: Man tar emot alla viner som skall säljas och forslar dem till Köpenhamn.

Jag tror det finns enormt intresse av att enklare kunna avyttra viner man inte behöver - framför allt i prisklasser som aldrig är aktuella för dryckesauktionen. Vad säger ni? Finns det ett intresse? Och framför allt - finns det någon chans att genomföra detta på ett långsiktigt sätt?

Kaos i katalogen

Den nya systembolagskatalogen är ute på gatan - och som den petimeter man är går det inte att undvika de oförklarliga feltrycken i beställningslistan. I alla fall de feltryck jag själv har upptäckt tidigare genom misslyckade beställningar.

Brunello di Montalcino från Banfi står listad som 2001 - men har anlänt som 2002 i åtminstone två år. Fyra kataloger har den felaktiga årgången överlevt! Motivet är solklart - 2002:an är väl mer eller mindre omöjlig att sälja (och någon flaska har säkert hämtats ut av misstag). Madiranvinerna från Capmartin har varit oåterkalleligen restnoterade sedan nästan ett år. Nästa leverensdatum är noterat oktober 2010 - och då knappast i de årgångarna.

En viss felprocent får man nog räkna med när informationen skall hämtas från så många olika källor. Men rent slarv, lättja eller bedrägligt beteende borde nog SB kunna rensa ut.

Allt Om Vin

Jag har varit prenumerant av tidningen Allt Om Vin i ett par år nu, och även om tidningen är ganska ojämn och lite navelskådande så är det nästan nödvändigt med en tidning som fokuserar på den svenska, extremt speciella, vinmarknaden. Det senaste numret av tidningen, 9/2008, kom i brevlådan i dag. Efter lite snabbt bläddrande får jag säga att detta numret ser ut att vara ett av de bästa sen jag började läsa tidningen (det är väl bara reportaget om de snyggaste etiketterna som faller ur ramen lite grann). Det är väl inte världsklass - men tillräckligt puttrigt för mej.

Dock blir jag ganska förvånad av att tidningen överhuvudtaget inte nämner den kanske största vinhändelsen under 2008 - släppet av Bordeaux 2005 den 15:e oktober. Med lite fantasi hade man kunna se denna händelse ur flera olika perspektiv:

1. Visst hade det varit naturligt att köpa in flaskor och prova de viner som kommer i flest antal och som, låt oss säga, understiger 1000 kr i pris? Flaskorna har funnits tillgängliga på öppna marknader i lång tid och nu kan man ju beställa allt över Internet. AoV's omdömen hade kunnat sammanlänkas med t.ex Parkers eller Wine Spectators omdömen (som redan nu är ganska gamla). Jag tror det hade rönt ett stort intresse! Även om många av vinerna är överprissatta så blir det förmodligen svenskens enda möjlighet att handla Cru Classé 2005 i Sverige.

2. En genomlysning av Systembolagets minst sagt icke transparanta system för tilldelning av vinerna till kunderna. Det är nog många som har på känn att detta beställningssystem är som gjort för att manipuleras. Hur säkerställer Systembolaget att allt går rätt till? Varför har det aldrig skrivits en rad om kaoset och problemen med fusk under släppet av Bordeaux 2004?

3. En allmän genomgång av varför 2005 har höjts till skyarna, och problemen som Bordeaux står inför med vikande konjukturer och följande dåliga årgångar?

I alla fall punkt 1 känns nästan som ett obligatorium för Sveriges största vintidning!

Generellt sett är Bordeaux som vindistrikt väldigt underrepresenterat och överprissatt på den svenska marknaden, något som också skulle kunna tas upp i tidningen. Jag hade gärna hört Systembolaget svara på frågor som vem som sätter priserna (1800 kr för en Forts de Latour 1999?) eller varför det i princip inte går att handla Cru Classé utanför primörsläppen.

Regeringskontakt

Inga bebisar än - så man kan ju slinka emellan med ett blogginlägg! En skribent på nyhetsbrevet wownews efterlyste ju lite mer jävlaranamma och samhällsansvar av vinbloggarna. Hur man nu kan ställa det kravet på glada vinamatörer med 40-50 läsare om dagen. Varför skall inte alla de 200 som bloggar om sin hamster ha samma krav på sej...

I alla fall. Jag hade nästan glömt bort en halvsynd när det för ett tag sen damp ner ett mail från regeringen i min inbox. Efter en halvflaska vin och stor frustration över primörsläppet förra hösten skrev jag ett mail till regeringskansliet om en idé som verkade lysande just då. Idén är naturligtvis helt ogenomförbar - och delvis illa formulerad - men i bloggosfärens renande anda släpper jag lös brevet och svaret från folkhälsominister Maria Larsson:

Meddelande: Intresset för vin har exploderat i Sverige de senaste åren - och nu har det nått en punkt där Systembolaget inte är i närheten av att tillfredställa detta intresset. Det finns många exempel- men det mest talande är att ställa sej utanför Regeringsgatans systembolag den förste i varje månad. Det är då de eftertraktade nyheterna släpps i tre butiker i Sverige. Obs, redan här exkluderas i princip halva Sveriges befolkning som inte bor i storstäderna. Vinerna går inte att beställa till andra butiker.

Ett annat talande exempel är primörviner från Bordeaux som endast säljs en gång per år - runt den 15 oktober. Majoriteten av dessa viner säljs slut inom 2-3 minuter. Det finns alltså endast ett fönster på 2-3 minuter per år där man kan handla Bordeaux i Sverige! Världens största och viktigaste region för kvalitetsvin.

Systembolaget klarar uppenbarligen inte att täcka intresset, såsom det sker på fria marknader. Det finns många enskilda vinhandlare i Köpenhamn som har fler flaskor av dessa viner än Systembolaget - som skall försörja hela Sverige. Min lösning på detta problem är kanske naiv - men kan vara en idé att beakta: Enligt Systembolagets årsrapport 2007 så stod viner över 100 kr för 3% av Systembolagets försäljning i volym. Dessa 3% får anses som försumbara i ett folkhälsoperspektiv - det är också sannolikt att missbruk av 200 kr viner är ganska ovanligt. Tillåt licenser för privata vinaffärer att importera och sälja viner som kostar mer än t.ex 150 kr. Tillåt även internetförsäljning av dessa viner så hela Sverige får tillgång. Folkhälsan kommer att vara intakt - Systembolaget kommer att ha kvar sin plats som missbruksbegränsare. Möjligheten att få en levande vinkultur att blomstra är giganisk.

Och här kommer svaret från Fru Larsson à la goddag yxskaft:

Tack för Ditt e-postmeddelande.

Regeringen har i regeringsförklaringen fastslagit att det är angeläget att minska alkoholkonsumtionen, inte minst eftersom överkonsumtionen ofta bidrar till våldsbrott och övergrepp. En minskad alkoholkonsumtion förbättrar folkhälsan och minskar många sociala problem. Detta förutsätter en fortsatt restriktiv alkoholpolitik. Därför är det heller inte aktuellt med ett avvecklande av Systembolaget, eller delar av detsamma. Omsorg om de svaga och utsatta måste gå före ekonomisk vinning. Regeringens utgångspunkt är de svagaste grupperna i samhället som oftast utgörs av barn. Ca 200 000 barn lever idag med en missbrukande förälder och vi menar att dessa måste sättas i första rummet. Därför kommer jag kämpa för att Systembolaget ska få behålla sitt monopol på försäljning av alkohol. Har Du synpunkter på Systembolagets sortiment föreslår jag att Du kontaktar Systembolaget. Enligt avtalet med svenska staten så ska urvalet av produkter grundas på en bedömning av produkternas kvalitet, särskilda risker för skadeverkningar av produkten, kundernas efterfrågan och andra affärsmässiga hänsyn. Tack ännu en gång för att Du tog Dig tid att skriva. Det är alltid värdefullt för mig att få ta del av människors tankar och synpunkter, särskilt när det gäller mina ansvarsområden i regeringen.

Stockholm i april 2008
Med vänlig hälsning
Maria Larsson

Även om förslaget är praktiskt ogenomförbart (hur skulle det se ut om de rika hade ett större sortiment!), så tycker jag att brevväxlingen visar en del om vårt samhälle: 1) Man får faktiskt svar om man skriver till regeringen - även om det må vara av autosvarkaraktär. 2) Den politiska enigheten om systembolaget verkar vara total - och jag undrar om inte Kristdemokraterna är mer rabiata anhängare till monopolet än vad sossarna var. 3) Jäkla tur att man bor nära Öresundsbron.