På vägen hem handlade jag på ICA Maxi som till min stora förvåning hade färsk svensk Skillingesparris. Mitt barndomshem ligger ganska nära Skillinge - och jag har många ggr handlat deras utmärkta sparris i gårdsbutiken.
Väl hemma låg hemmalaget helt utslaget efter en heldag på sveriges äldsta nöjespark, Folkets Park i Malmö. Av med fin-skorna och på med Hawaishortsen! Den färska sparrisen fick ett kort dopp i kokande vatten och blandandes sedan med smörbrynta mandelspån och en skvätt citronsaft. Till detta öppnades en flaska Neudorf Chardonnay Nelson 2005 SB 99228. Normalt sett hade jag inte sprungit benen av mej för en Nya Zeeländsk Chardonnay - men detta tilltag har sin egen historia. Doktorn ringde nämligen och berättade att detta vin slängdes in som en joker bland en hög exklusiva Corton-Charlemagnes i en munskänksprovning i södra Skåne (för c:a en vecka sen). När röken hade lagt sej kom detta vin ut som WOTN no. 2 - ingen hade ens haft en tanke på att detta inte var en fullblods-Bourgogne. Vinet kommer med skruvkork och en "jag har just hittat Paintprogrammet-etikett". Plus en skriftlig ursäkt om att vinet är svårt att hitta pga begränsad tillgång. Extremt ofranskt således.
I glaset så faller vi fullständigt till marken! Detta är so far min största vitvins-upplevelse under 2008! Det kan kanske skyllas på det varma gräset under mina fötter eller den smörtäckta mjälla sparrisen på tallriken. Vinet har en knivskarp mineralitet som samsas med perfekt avvägd fatsmörighet och exotiska frukter. Eftersmaken avnjutes bäst med stängda ögon.
Till huvudrätten öppnar jag en juninyhet Chateau Sénéjac 2000 SB 99296. Jag missar hela dekanteringsbiten så vinet hälls direkt från flaska till glas. Initialt så kommer det en otroligt stark ton av rökt fläsk - men efter ett tag förvandlas det till en ganska enveten ton av rå kalvlever. Vinet är helt fullmoget och charmigt - och väldigt likt t.ex Noaillac eller Courteillac 2000 i stilen. Jag vill påstå att detta vin visar samma symptom som de nämnda: en ganska enkel Bordeaux som visar hur bra det kan bli med ett toppår i vingården och sju år i flaskan. Detta vin kommer inte att bli bättre än så här och är inget jag kommer att lägga ner i källaren. För 100-150 kr hade jag jublat - men för 219 kr känns det klart tveksamt. För de pengarna kan man köpa Poujeaux, Chasse-Spleen eller Pipeau i Danmark. Viner med klass och framtidsutsikter.
När vinet tar slut häller jag upp resterna av Brancaian från igår. Kommentaren från en av gästerna säger allt "-detta vinet var mycket godare - det smakar ju vanilj". Vem var det som pratade om Broiler-Chianti?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar