lördag 29 november 2008

Chateau Poujeaux 2004

Om någon kom fram till mej på stan och frågade hur en Bordeaux smakar - skulle jag ta fram en Chateau Poujeaux. Vinet har en stil som nästan närmar sej en karikatyr av Bordeaux, med doser av cederträ och svarta vinbär som t.o.m. skulle få Gruaud Larose att rodna. Redan innan man öppnar flaskan får man en härlig dos av Bordeaux - etiketten! Den känns så innerligt fransk med utsnirklat familjevapen och kaos i typsnitten. Jag räknar till totalt 13 olika fonter på etiketten - ett inofficiellt rekord i min källare i alla fall.

Vi har druckit en del sena 1990-tals årgångar tidigare, och kvällens 2004 är den första ur ett sexpack jag inhandlade i höstas. Jag är väldigt svag för Poujeaux redan tidigare - speciellt 1997:an var helt fantastisk. 1998:an var ett hårdare, mer bretthaltigt vin, som dolde sina behag för tillfället. Som alla bättre Bordeauxer har Poujeaux en stor lagringspotential - även om vinet är fullt drickbart redan från unga år. Parker anger drickfönstret för kvällens vin till 2007 - 2022 (förutom en helt enastående recension).

Kvällens inramning blir lite udda då jag oväntat måste jobba över. De inbjudna gästerna blir inte bara tvungna att inhandla maten - de får även tillaga den i vårt kök. När jag slänger jobbväskan i hallen är den vitlöksspäckade lammsteken nästan klar.

Vinet har redan kastat en del sediment som måste dekanteras bort, vilket nästan alltid är ett gott tecken. Tiden är knapp så det källarsvala vinet hälls upp direkt. Poujeaux är aldrig supertät i färgen, och det gäller även denna årgång. Färgen är ungt blå-röd och ljusgenomsläppet ger vinet en skimrande färg. Trots kylan är vinet väldigt hustypiskt och imponerande intensivt i doften. Man känner igen det mesta: stora doser cassislikör, nyvässade blyertspennor och en del mocca och kaffetoner från eken. Med mer temperatur kommer det köttigare toner och svaga nyanser av brett (ej i negativ bemärkelse).

Vinet har en tanninstruktur som föreslår ett betydligt högre klassat vin. Det är som silke i munnen. Smaken känns inte alls så hästskitsdammig och brettorienterad som 1998-an. Nej, det är ren och pur Cabernet Sauvignon-njutning med alla attribut på plats. Vinet sägs innehålla 50% CS, men det är svårt att tro att det innehåller något annat överhuvudtaget.

Bästa Poujeaux vi har provat - och så bra att det slår mången cru classé på fingrarna. Och ett extremt bra köp för 175 kr. Theilfamiljen som står bakom vinet säger att de har samma terroir som Lafite - kanske man kan kalla Poujeaux för en fattigmans-Lafite? I år sålde familjen Theil slottet till Philippe Cuvelier (ägare till Clos Fourtet) - låt oss hoppas att stilen och charmen stannar kvar.


3 kommentarer:

esping sa...

Det här låter gott och i rätt prisklass. Var hittar man Chateau Poujeaux ?

Anonym sa...

Jag köpte en havlåda via Tryffelsvinet förra året för 300 stycket, var hittade du det för 175?
Andreas Larsson gav ju denna samma poäng som Latour i provningen av 2004 med GJE så helt kass borde det ju inte vara men trots det blev jag inte imponerad av de två flaskor som öppnades förra året, så jag har inte vågat öppna fler men nu steg ju onekligen suget en aning...

MMM sa...

Ursäkta dröjsmålet! Man kan köpa Poujeaux 2004 hos Frederiksbergs Vinimport i Köpenhamn - och då är priset 175 DKK (som är närmare 240 SEK i dagens usla kurs). Poujeaux 2005 finns hos Theis Vine för 179 DKK.

Visst är Poujeaux bra - men att ge det samma poäng som Latour verkar lite våldsamt...