Redan för ett dygn sen dubbeldekanterade jag en flaska Jean-Louis Chave Hermitage 1998, och denna flaska bankar jag i bordet framför näsan på Doktorn. Ha den äran.
Vi reagerar lite över hur pass lätt vinet är i färgen, drar mer åt Bourgogne än Bordeaux. Det doftar i alla fall strålande, typiska Syraharomer av rökt kött, inälvor och blåbärssoppa. Smaken imponerar dock inte alls, och det som stör är en väldigt rökig ton som mest påminner om en självslocknad scoutbrasa. Det lätta anslaget i färgen bekräftas av en ganska tunn och syrlig kropp. Faktum är att vinet till en obehaglig del påminner om en rökskadad sydafrikan, valfri sort. Den sotiga känslan lämnar en såpig hinna i munnen, som inte är speciellt trevlig.
Jag har provat 2001:an och 2002:an tidigare, och båda var mycket bättre än vad denna flaskan visar. Framförallt då 2001:an som fortfarande kvalar in som en av de bästa vinerna jag någonsin har provat.
Å ena sidan tunga poäng från proffsen, å andra sidan ganska ljumma betyg från amatörerna på Cellartracker. Man kan ana att vinet nog var bättre i sin ungdom, för alla de senaste noteringarna är rejält kritiska. Kanske att vinet har hamnat i en underlig mognadsfas? Fast inte är man direkt sugen att lägga ut samma summa igen för att följa utvecklingen. Och de där alltför ambitiöst brända ekplankorna lär inte försvinna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar