fredag 13 februari 2009

Chateau Canon-la-Gaffelière 1995

Fredagskvällar är alltid trevliga - men visst blir det ännu trevligare när kylan slår mot englasfönstren och man har all anledning att fyra på kaminen och rota i Bordeauxstället.

Ikväll skall vi besöka Von Neippergs vinimperium i S:t Emillion som bl.a. innehåller Clos de l'Oratoire, prestigevinet La Mondotte och kvällens vin Canon-la-Gaffelière 1995. Vi har provat detta vinet tidigare i en head-to-head match med l'Angelus - som det naturligtvis förlorade. Men jag fick ändå en väldigt positiv upplevelse - och det var ingen knock-out match på något vis.

Jag börjar dock kvällen med ett glas öl från San Fransisco - Anchor Steam Beer. Ett glas god öl till hackande och rörande är livskvalitet! Anchor Steam är absolut en av mina favoriter - och det känns som detta är ölet som alla mikrobryggsöl i hela världen försöker likna - fast bättre. Jag ger i alla fall inte mycket för alla de överkryddade, översöta, överstarka microöl som just nu svämmar över den danska marknaden (Skovlyst som värsta exemplet). Nog om öl. Som välkomstdrink och förrättsvin till halstrad bläckfisk öppnar jag en helt ny bekantskap: Domaine Hamelin Chablis Premier Cru Beauroy 2005. Vinet är en gåva från en fransk servicetekniker på jobbet som råkade se en flaska vin på mitt skrivbord. Han var måttligt imponerad och lovade att återkomma med ett vin från familjen. Detta är flaskan - och buteljen på mitt bord var en Domaine Leroy. Det klingade i alla fall inte högt i hans familjepräglade öron. Jag har inte lyckats hitta speciellt mycket information om flaskan - så vi öppnar och hoppas

Vinet är klargult och tillhör utan tvekan till den ekade skolan. Till de lätt chilikryddade bläckfiskarna passar eken strålande, och det är fylligt och med lång mineralrik eftersmak. Utomordentligt vin helt enkelt! Varför skulle jag undvika vit Bourgogne? Jag har ingen aning vad denna kostar - men Hamelin hamnar i alla fall i min positiva bok.


Till huvudrätten - halstrad entrecôte - provar vi rödvinet efter en två-tre timmar i karaffen. Det är mörkt rött men inte överdrivet tätt. Doften är Bordeaux med plommonfrukt, fin ektouch och antydan till mognadstoner av hästsadel. Smaken är betydligt mer intensiv än doften, och det som mest utmärker detta vinet är den läskande känslan av fin syra och mineralitet och den exakta balansen. Eftersmaken är fortfarande rejält tuff med tanninstopp på tungan och krusningar på öronsnibben. Kraftfullt, lite för ungt än men med en fin framtid. Kanske en aning sämre än vad jag mindes det- men ändå värdigt 91-92 mmm-poäng. Kan doften komma ikapp smaken kan detta bli yttersta världsklass.

Vi avslutar kvällen med en blind cognacsprovning. Startfältet består av Grönstedts XO, Martells Cordon Bleu och Otard XO. Grönstedts står ut som betydligt äldre och mer ekdominerad än de andra - men det råder delade meningar om det är positivt eller inte (jag är nog mest emot). Det finns en känsla av djup och renhet i Martell som gör att den till slut vinner omröstningen, trots att den måste vara minst 10 år yngre. Otard kommer aldrig in i matchen pga av en lite unken vaniljton. Cognac måste väl f.ö. vara världens svalaste dryck för tillfället - när stod någon och köade för vinsprit på SB senast... Och vad har hänt med Grönstedts? Nog var XO bättre förr?

3 kommentarer:

sa...

Det kallar jag fredag den 13e!

I vilket fall som helst finns lite info rorande denne Chablis-producent tillgangligt pa bade engelska och franska: http://domaine-hamelin.com/accueil/

Tack for en bra blogg!

MMM sa...

Tack AÖ! Vi gick igenom nästan alla sorter av alkoholhaltiga drycker (fast vi var 4 om det).

Enligt Hamelinshemsida finns det inte ett enda ekfat på hela egendomen - och jag som uppfattade vinet som tydligt ekat, Men jag är inte ensam - en signatur på Cellartracker avfärdar Hamelin som "too woody for my taste"... Hur är det möjligt? Snart dags för blindprovningskurs antar jag.

sa...

Jag har för mig att det har varit debatt om det där med användingen av kemisk ekning i Frankrike (där det ska vara förbjudet) med hänvisning till chardonneyer i nya världen. Nu vet jag väldigt lite om detta, men med tanke på dina kemikunskaper som kom fram i fallet med brett (lysande och informativt) kanske det går att undersöka detta också.

I vilket fall som helst känner jag också ekfat/eksmak i många viner som inte har legat på ekfat. Så jag antar att det kan uppkomma utan ekfat och kemikalier också. Jag ska se om jag kan hitta något om debatten i Frankrike.