fredag 24 april 2009

Chateau Montus Cuvée Prestige 2001

Ett av få äldre viner i min källare som jag har lagrat själv, och aldrig tidigare provat, är kvällens Chateau Montus Cuvée Prestige 2001, från Madiranmästaren himself Alain Brumont. Tre flaskor har gosat i källaren i ett antal år nu, men nu kändes som att det var dags.

Det börjar illa då årets första grillning på den ljumma altanen fryser inne. De svindyra Weberbriketterna vägrar att antändas. Efter tändvätska, tandstavar och tändgel går jag på värmepistolen. 500 grader rätt på källan utan effekt. Dessa briketter från helvetet hade nog klarat en normal kremering utan problem. Vi flyttar inomhus och lagar maten på civiliserat sätt - och vinet hamnar i glasen:


Det är våldsamt tätt i färgen, utan den minsta antydan till mognad. Purpurfärgat gladsvart. Det doftar Paulliac på steroider- svarta vinbär, hö, ek, mineraler och alkohol. Lite chokladig touch från eken. Jag har inga större problem med doften, men frugan störs av nagellacken. Det är onekligen lite väl mycket spritkök över doften för att kunna kalla det elegant.

Smaken är tuff som väntat, och ingalunda den särskilt elegant. Det går loss i en full serenad av mörka bär, som snart övergår i en vass syrlighet. Eftersmaken är väldigt lång och alkoholdriven som mynnar ut i en kraftig bitterhet. Det känns som om kinderna är marinerade i Fernet-Branca (vilket t.o.m. känns dagen efter). Det är väl vad som händer när man utsätter 100% icke avlövad Tannat för veckolånga macerationer. 15% alkohol (jag har aldrig noterat det förr) bränner igenom. Det känns stundtals mer som grappa än vin. Och då äter vi ändå hemmaslagen bearnaise till...

Trots att jag är väldigt tolerant mot både tanniner och Tannat är detta vinet mer en freak-show än en skön upplevelse. Visserligen är det för alldeles ungt i dagsläget - men jag tror aldrig det går att lagra bort den överdrivna kärnbitterheten.

Poäng? Wine Spectator var generösa och gav det 93 poäng, med ett bortre drickfönster vid 2010 (ehh..). Ganska svårt att sätta poäng på ett vin som nästan inte går att dricka, det kan lika gärna vara 65 som 88. Men något 90-poängsvin kommer detta aldrig att vara i mina ögon.

9 kommentarer:

Kayaker sa...

Undrar just hur min vanliga Château Montus 1994 är? Det är nog dags att dra korken snart...

MMM sa...

Det kan nog vara dags nu - den innehåller ju lite Merlot och Cabernet Sauvignon som mjukar upp. Jag vet inte riktigt vad jag skall göra med mina resterande 2001:or - antagligen är det bara att glömma bort dem tills man blir gammal.

MiGa sa...

Hade samma helvete första gången med Weber´s briketter.Dom är så pass hårda så inget funkar utan deras tändrör och tändkuber,nu funkar det kanon.

Ha en skön grillsommar!

Anonym sa...

"Gamla" Ch Montus tycker jag har en tendens att tappa frukten och kvar blir mest tanniner. Jag lägger hellre pengarna på deras Vielle Vignes som jag tycker håller ihop bättre.

MMM sa...

MiGa> Misstänkte att de nog var anpassade för Weberutrustning. När man körde alla tricks samtidigt gick det att tända dem - men då hade vi redan ätit upp... Gammal hedelig grillkol är nog bättre för min kompentens.

Anonym> Jag tvivlar också på att det någonsin går att lagra dessa till drickbarhet. Det ytterst bittra tonerna är inte tanniner - det är något annat som Brumont har extraherat ut från växtmaterialet. Nej, jag håller med - Bouscassé Vieille Vignes är ett mycket bättre vin.

Anonym sa...

Vad katten är det han extraherat ut?.

Tommy Vinprovare sa...

Vill du bli av med dina flaskor så kan jag förbarma mig. Jag drack en -00 för ett och ett halvt år sedan och tyckte den var fantastiskt bra.
Verkar vara en "mobba Brumont-kampanj" på gång i bloggosfären...

MMM sa...

Det är väl lite blandade karameller - jag har stått för några våldsamma hyllningar av både Bouscassé och Bouscassé VV. Jag tror fortfarande att Bouscassé 2005 kan bli något extra när den har fått "sätta sej".

Vinifieringen av Montus CP och Bouscassé VV verkar vara identisk (6 veckors maceration!), så varför vinerna uppträder så olika är svårt att säga. Detta var min första Montus någonsin - så mitt underlag är lite svagt dock. Det var, som synes, inte vad jag hade hoppats på i alla fall. Troligtvis att årgång 2000 var lite mer sansad? Jag skulle vilja se den bloggare som kan dricka 2001:an utan grimaser...

Tanniner är väl iofs garvämnen från skal och annat, så det bittra i Montusen är kanske tanniner tekniskt sett. Jag skall lagra vidare mina två ex - det kan ju vara intressant att se om de kan tämjas!

Tommy Vinprovare sa...

Skillnaden mellan Montus och Bouscassé VV är växtplatsen. Det skiljer ett par kilometer mellan de båda Brumont-egendomarna. Montus ligger upp på en sluttning med mager, stenig jord. Bouscassé ligger nere i dalgången och det är mycket röd lera i jorden.
Årgångsskillnaderna har jag dålig koll på, men det är ju inte så långt till Bordeaux så man kan nog anta att 00 var bättre än 01 även i Madiran.