Middag med svärmor stod på programmet, och då min fru är i det välsignade tillståndet är det roligt med gäster att tjôta vin med! Att prova fina viner ensam är inget för mej - då tar jag hellre en kall öl (eller två). Middagen blev av enklaste sort, australisk entrecôte med kryddsmör och bakad potatis + något salladsblad för färgens skull. Helt rätt mat till detta vin som kanske inte är det mest nyanserade i klassen, men ack så charmigt. Frukten står bokstavligen "som en kvast ur glaset" direkt från flaskan. Det känns i hela köket att vinet har dekanterats! Vinet har fina mognadstoner och doften är av ädlaste Bordeauxmärke. Cassis, kaffe, blommor - bara goa grejer. En tydlig syra gör vinet perfekt till maten - dock har tanninerna nästan försvunnit nu. Vinet är som bäst den första timmen, sen dör det en sakta död i karaffen. Det är således nu eller aldrig som gäller för detta vinet. Vi avtackar en trogen höstvän med ett tyst hurra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar