fredag 30 maj 2008

Sommarbubbel

Återigen startar AC:n i bilen på väg hem från jobbet. Ett härligt sommartecken - speciellt när man tillbringat dagen i ett mötesrum fullt med advokater i en överhettad möteslokal. Det var bara två dagar sen som isskrapan var framme - även här i Skåne.

Svärmor slår till med att ha med sej ett helt fat med sushi och en flaska bubbel. Jag hinner inte ens att hänga av mej axelväskan innan poffet ljuder ifrån altanen. Vinet som hälls upp i glasen är Dopff Brut (7410). Vinet har prytts med en extra klisterlapp som förkunnar att vinet förunnats med "Best value Vinnordic Wine 2007 Stockholm" Vinet är en Cremant d'Alsace och är tillvekat enligt "méthode traditionelle". Vad detta innebär är för mej oklart - men jag misstänker nog att AGA har varit framme med sin gasflaska (?). Serverat iskallt på altanen är det en välkommen-hem-gest som uppskattas. En klar äpplebetonad smak med knivskarpa syror och viss klass på eftersmaken. Kolsyran är dock för brutal för min smak - och det är en total avsaknad av klasselement som brödighet och finbubblighet. Prisvärt för en hundring? Svårt att säga - det är betydligt bättre än Freixenet i alla fall. Vilka druvor är inblandade i detta vin? Pinot Blanc känns som en het gissning.

När flaskan sinar plockar jag nästa flaska som legat i kylen ett bra tag (i väntan på storvinsten), Pierre Gimonnet Champagne Premier Cru Blanc de Blancs 1998. Jag vet inte om det kan anses som misshandel av en champagneflaska att ligga i en hushållskyl i tre månader - men denna flaska presterar inte alls vad jag hade förväntat mej. Smaken är klart oxiderad - det smakar äppleskrutt med kolsyra - eftersmaken är fadd och trist. Om ni råkar ha detta vin i källaren - drick upp! Hur kan champagner bli oxiderade med övertryck i flaskan?

Heinz Schmitt Longuicher Maximiner Herrenberg Riesling Spätlese 2001 (nr 98255) avslutar kvällen - och gör multipla homeruns. Nu är vi hemma igen! Kvällen billigaste vin presenterar en imponerande blandning av syra/sötma - petroleum/ungdom - och en lite oväntad bitterhet av blodgrape.
En omvänd Versaillefred lägrar sej över villaområdet.


2 kommentarer:

LasCases sa...

Hej MMM
Antingen har du haft ordentlig otur när det gäller gimmonetflaskan och fått en som är defekt. Hög frisk syra utmärker hans viner – för hög tycker vissa! Eller också tycker du inte om den typ av champagne, som i sin mognad utvecklar en (härlig!) stor doft och smak av bokna äpplen. Smaken är ju som baken …

Jag öppnade förra fredagen en Fleuron 1996, som är ”standard”-årgångschampagne hos Gimmonet, din flaska tycks vara prestigecuvéen ”Special Club”. Vi slogs av friskheten och ungdomligheten och beslöt att återstående flaskor skall få ligga några år till innan vi provar igen. Cirka 1/3 av flaskan blev stående kvar i kylskåpet under 5 dagar helt utan förslutning. Sedan skumpade den under 10 mils transport för att till sist på kvällen drickas upp. Vinet var då helt ljuvligt. Moussen var perfekt och vinet hade antagit en del mognadstoner. Jag vet sedan tidigare att Champagne tål en hel del misshandel, men detta överträffade vad jag upplevt förut. Jag tror inte att det var de tre månaderna i kylskåp som var orsaken.

Har du en Gimmonet Special Club 1998 i källaren och tycker om mogen Champagne, så behöver du inte panikdricka utan kan säkerligen fortsätta att vänta på rätt tillfälle. Jag har en flaska kvar, men nu är jag alldeles för nyfiken för att vänta.

MMM sa...

Jag har inte någon speciellt stor erfarenhet av Champagne - och speciellt inte mogen årgångschampagne. Jag uppskattade i alla fall den Salon 1983 som Doktorn hivade fram på nyårsdagen 2000. Den var helt gudomlig...

Jag misstänker att denna flaskan nog var defekt på något sätt. Färgen på vinet var mörk - det såg nästan ut som äpplejuice. Jag vet inte om det indikerar att vinet är defekt - nog skall väl 100% Chardonnay ha en lättare färg än så?

Det fanns ingenting heller av den "brödighet" som jag förknippar med bra champagne. Och 10 år är ju inte någon ålder för en årgångschampagne!